Det första målet med PRIME for Life är att hjälpa varje enskild deltagare att reducera risken för alla typer av alkohol- eller narkotikaproblem. Det andra målet fokuserar på en självbedömning som ska hjälpa människor att förstå och acceptera behovet av förändringar för att skydda det som man värdesätter högst i sitt liv. Samtidigt måste man veta att programmet vare sig moraliserar eller dikterar.

Vi tror att människor har goda skäl för sina övertygelser och de val man tar i livet. Men vi tror också att med ny information och med tiden som hjälp att hantera den informationen och med stöd för förändring, är de flesta människor beredda att undersöka nya valmöjligheter och ändra beteende – om informationen är trovärdig, stödet är genuint och fördelarna framstår som kristallklara.

PRIME for Life ser alkoholproblem som ett bland många livsstilsrelaterade hälsoproblem. De flesta människor anser att de kan hantera alkohol på ett bra sätt, och så är det säkert, även om begreppet ”hantera” är svårt att definiera. Ändå uppstår det ibland problem; man skadar sig själv eller andra, blir sjuk, deprimerad och kan t o m utveckla ett beroende som är svårare att bli av med än man tror. Orsakerna är säker många: Det kan vid första anblick verka som det bara är ”svaga” personlighetstyper som utvecklar alkoholism, eller att alkoholism skulle gå i arv.

Anledningen till att vi dricker alkohol varierar också mycket, eller åtminstone uppfattningarna om varför vi dricker: unga dricker för att bli fulla, medelålders personer dricker vin för att förhöja matupplevelsen, och äldre personer kanske dricker alkohol i små mängder som medicin för hälsans skull. De flesta dricker, eller började dricka alkohol, för att det är roligt och dricker bara i festliga sammanhang. En del upptäcker tidigt i sin ”dryckeskarriär” att de inte blir så blyga och att de uppfattas som trevligare av andra personer efter de har druckit några glas, och kanske att de kan dricka andra under bordet utan problem. Alkoholen uppfattas av dem som en viktig hjälp i den sociala utvecklingen i tonåren. Vårt förhållande till alkohol förändras också i olika ålders- och livsfaser. Efter vilda ungdomsår följer kanske karriär, familjebildning och större ansvarstagande mot sig själv och mot sina nära.

Det vi lär oss i PRIME for LIFE är att oavsett var du kommer ifrån, vem du är eller vad du gör, så är det två saker som til syvende og sist bestämmer om du ska utveckla alkoholism eller inte: Hur mycket du dricker och hur ofta du dricker! ALLA kan utveckla alkoholism, men ALLA kan också låta bli att utveckla alkoholproblem!

En förutsättning är att man lär sig mer om alkohol och dess verkningar. Med över 20 år med PRIME for LIFE och 100.000-tals nöjda kursdeltagare i världen varje år, vågar vi påstå att även om du trodde du visste allt om alkohol, kommer du garanterat se det på ett nytt och mer nyanserat sätt än tidigare efter att du gått PRIME for LIFE!

Riskreducering – vad är det?

Frågan är befogad. Inte många är bekanta med begreppet. I korta drag erbjuder riskreduceringsmodellen ett alternativ till skadereducering, som traditionellt är en mycket vanlig ingrediens i alkoholförebyggande program. Mycket förenklat kan man säga att enligt skadereduceringsmodellen så kan man genom att vaddera ett helt rum med polster, skumgummi och kuddar, hindra en alkoholpåverkad person att slå sig om han skulle ramla; allting är ju mjukt. Men man kan inte förhindra honom att utveckla hälsoproblem över tid p.g.a. sitt drickande om han tillbringar mycket tid i sitt mysiga rum. Att inte köra när man är påverkad är ett effektivt skadereduceringsverktyg. Men ny forskning från USA visar att de personerna som inte kör, dricker mer om man på förhand har utsett en chaufför för kvällen. Det är inget som skyddar dessa personerna från att förolyckas av andra orsaker än bilkörning eller pådra sig hälsoproblem, trots att de inte kör bilen.		Riskreduceringsmodellen fokuserar på att personen inte är alkoholpåverkad innan han går in i ett normalt rum. (Han kan förstås ändå snubbla och slå sig, men det beror i detta exemplet inte på alkoholen.) Dessutom tar riskreduceringsmodellen hänsyn till och vill reducera också de långsiktiga hälsoskadorna som en långvarig konsumtion av alkohol kan leda till. (fettlever, skrumplever, hjärt- kärlsjukdomar, vissa typer av cancer, slag, psykiska problem, m.m.)